fbpx

En hållbarhetsredovisning kan bli komplex och ta lång tid. Här har vi sammanfattat vad en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI) kan innehålla. Vi reder ut vissa begrepp och djupdyker i redovisningens huvudprocesser. Vi bjuder även på våra bästa tips för dig som vill redovisa enligt GRI. 

Ungefär 

1/3

av alla hållbarhetsredovisningar granskas oberoende av tredje part

> 270

svenska organisationer har registrerat en GRI-redovisning sedan 2008

Antalet globala rapporteringsinstrument utöver GRI uppgår till ca

400 st

1. Vad är GRI?

Det finns ett antal internationella riktlinjer och rapporteringsverktyg som kan stödja och underlätta för ett hållbart företagande. Det är frivilligt för företagen att tillämpa sådana riktlinjer. Ett exempel är GRI, Global Reporting Initiative. GRI är en oberoende, icke-vinstdrivande organisation med ett uttalat syfte att främja företags rapportering om hållbarhetsfrågor. I Sverige sker hållbarhetsrapportering ofta enligt GRI:s riktlinjer. Den senaste versionen av riktlinjerna, GRI Standards, ersätter den tidigare versionen GRI G4. 

Att redovisa enligt någon av GRI:s två nivåer, core eller comprehensive, omfattar organisationens alla väsentliga hållbarhetsfrågor, att organisationen tillämpar de 10 redovisningsprinciperna om innehåll och kvalitet, och att redovisningen slutligen publiceras. 

GRI:s principer för innehåll

  1. Intressentinvolvering
  2. Hållbarhetskontext eller sammanhang
  3. Väsentlighet
  4. Fullständighet

GRI:s principer för kvalitet

  1. Noggrannhet
  2. Balans
  3. Tydlighet
  4. Jämförbarhet
  5. Pålitlighet
  6. Tid (aktualitet)

GRI består alltså av en serie standardverk som underlättar hållbarhetsredovising för alla typer av organisationer. Att fler använder GRI som ramverk gör att redovisningarna blir mer jämförbara. Högs upp i ramverket finns GRI Foundation. Den beskriver hur hela ramverket är uppbyggt, hur det ska användas och förklarar de 10 redovisningsprinciperna. GRI 102 innehåller krav på kontextuell information om den redovisande organisationen så som namn, affärsmodell och säte med mera. GRI 103 används i kombination med respektive sektor specifika upplysningar om miljömässiga, ekonomiska och sociala faktorer. GRI 103 handlar om styrning, väsentlighet och utvärdering. Sist har vi de sektor specifika upplysningarna vilka varierar beroende på organisation och väsneltighet.

GRI 101

Foundation, beskriver de 10 principerna om redovisningens innehåll och kvalitet. 

GRI 102

General Disclosuers, anger kontextuell infomration om den redovisande organisationen

GRI 103

Management Approach, hur en organisation hanterar och styr väsentliga hållbarhetsfrågor

GRI 200

Ekonomiska upplysningar

GRI 300

Miljömässiga upplysningar

GRI 400

Sociala upplysningar

2. Redovisningens huvudprocesser

Redovisningsprocessen kan se ut på olika sätt. Processen beror helt på hur din organisation är uppbyggd, din bransch och redovisningens omfattning. Ett tips är att tidigt ta fram en Sustainability Reporting Process som integreras med övriga verksamheten och som beskriver hur redovisningen utformas, data samlas in och vem som ansvarar för vad. 

En viktig del av redovisningen är intressentinvolvering, och det är oftast här man börjar. Det innebär att organisationen kartlägger och för dialog med sina intressenter. En intressent kan t.ex. vara en person eller en organisation som antigen påverkar, eller påverkas av, den redovisande organisationens verksamhet. Dialog kan t.ex. innebära enkätundersökningar, enskilda möten, workshops eller intervjuer. Målet är ta reda på är vilka hållbarhetsfrågor som respektive intressent anser vara viktigast.

Nästa steg i processen är väsentlighetsanalysen. Baserat på insikterna organisationen får av intressenterna kan de väsentliga hållbarhetsfrågorna bedömas, rangordnas och synliggöras. Vad som är väsentligt beror på intressenternas fokus och respektive hållbarhetsfrågas inverkan för den rapporterande organisationens miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan. 

Efter väsentlighetsanalysen har man ofta en tydlig idé och en bruttolista om de väsentligaste hållbarhetsfrågorna. Det är nu dags att matcha dessa mot GRI:s sektorspecifika upplysningar. Standardramverket innehåller indikatorer som tydligt beskriver vad som ska rapporteras och hur. Varje indikator kopplas sedan till GRI:s Management Approach. Management handlar om frågans väsentlighet och avgränsning, hur organisationen styr och hanterar frågan och hur själva styrningen utvärderas. 

Ungefär i detta skede börjar insamlingen av rådata. Varje upplysning innehåller specifika krav på underlag som du kan ta reda på med hjälp av egna verktyg, t.ex. antal anställda, medans andra kräver mer jobb som koldioxidutsläpp. Kom ihåg att kontinuerligt upprätthålla och genomföra arbetet utifrån de 10 redovisningsprinciperna. Se vårt exempel för en beskrivning av hur Management Approach, frågor, upplysningar och indikatorer hör ihop.

Exempel

1

Organisationen identifierar korruption som en väsentlig fråga

2

Organisationen läser i GRI Standards och kopplar frågan till GRI 205 Anti-Corruption

3

Organisationen börjar med att förklara styrningen utifrån GRI 103 Management Approach

4

Inom GRI 205 finns sedan tre upplysningar. För nivå Core krävs enbart en av dessa

5

Organisationen väljer GRI 205-3 Confirmed incidents of corruption and and actions taken

6

Organisationen hittar beskrivande underlag och rapporterar inom den givna redovisningsperioden. 

När alla uträkningar och upplysningar är på plats avslutas redovisningen med att ta fram ett GRI Index. indexet redovisar vilka upplysningar som finns med och på vilken sida i själva redovisningen dessa finns att läsa. Man kan säga att det är som en detaljerad innehållsförteckning. Innan publiceringen av redovisningen är det viktigt att kontrollera allt innehåll. Det kan vara en bra idé att ta in någon oberoende som granskar innehållet. Organisationen måste senare registrera redovisningen på GRI:s hemsida. Det är däremot frivilligt att skicka in den för publicering i GRI:s databas. Det vanligaste är att man gör redovisningen tillgänglig via sin egen hemsida eller liknande. Kom ihåg att ange vilken nivå redovisningen följer, Core eller Comprehensive. 

En hållbarhetsredovisning enligt GRI kan göras som del av årsredovisningen eller som en separat handling. Om hållbarhetsredovisningen är en separat handling skild från årsredovisningen, kom ihåg att notera detta i förvaltningsberättelsen (om du omfattas av nya hållbarhetslagen). Du behöver dessutom ett extern bestyrkande av revisor om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. 

3. Tips för en bättre hållbarhetsredovisning

Gör det enkelt, du behöver inte rädda världen på en gång. Börja med nivå Core

Ta fram en övergripande hållbarhetsstrategi. Vad vill ni uppnå och när?

Fokusera på att skapa en röd tråd genom hela redovisningen

Återkoppla till redovisningsprinciperna kontinuerligt

Samla data på ett ställe för flera jämförelseår samtidigt

Spara all information hela vägen och dokumentera dina processer 

Dela upp ansvar, skapa nyfikenhet och engagemang 

Studera dina branschkollegor, vad kan du lära av dem?

Redovisningen är styrelsens ansvar – kom ihåg underskrifter och protokoll

Slutligen vill vi säga grattis. Stort grattis till att du funderar på eller redan har påbörjat resan mot ett mer hållbart företagande. Det är en givande resa som är både kul, utvecklande och utmanande. I slutändan kommer det leda till bättre affärer för dig och göra gott för samhället. Bra va? 

Lycka till med redovisningen och hör gärna av dig med eventuella frågor!
/Teamet bakom GIDÅS