Syftet med detta blogginlägg är att ge en oberoende summering och analys av det Amerikanska valets resultat och hur det påverkar möjligheterna att uppnå Parisavtalet.
Vi tar upp tre aktuella frågor som berör USAs klimatpolitik. Här är en tillbakablick över hur historiken ser ut mellan USA och Parisavtalet.
Hur ser Bidens klimatpolitik ut?
I Bidens klimatpolicy framgår det bland annat att 1,7 biljoner $US ska gå till grön energi och gröna jobb över de kommande 10 åren, alla subventioner till fossila bränslen (även globalt) ska stoppas och nya tillstånd till olja- och gasutvinning på allmän mark ska förbjudas. (1)
Ett centralt vallöfte är att USA ska gå med i Parisavtalet där USA ska nå nettonoll i utsläpp av växthusgaser 2050. Samma mål som bland annat EU, Japan och Sydkorea. (1)
Räcker Bidens klimatpolitik för att nå Parisavtalet?
Climate Action Tracker (CAT), som genomför oberoende vetenskapliga analyser kopplat till Parisavtalet, har redan hunnit undersöka effekten av Bidens klimatlöften. Enligt deras analys kan Bidens löfte om nettonoll i utsläpp 2050 sätta Parisavtalet inom räckhåll. Bidens löften motsvarar en kumulativ utsläppsminskning på 75 Gt CO2-ekvivalenter, vilket i celsius motsvarar en minskning i temperatur till år 2100 med 0,1 C. Tillsammans med Kinas löfte att nå nettonoll till 2060 och EU, Japan och Syd Koreas löfte om nettonoll till 2050 kan <1,5 gradersmålet faktiskt nås. Enligt CAT är detta första gången Parisavtalet ser ut att vara praktiskt möjligt. (2)
Noterbart är att CATs rapport är en tidig analys över Bidens politiska löften. Osäkerheten är stor. Allt från att de politiska löftena inte uppfylls, till en försämrad effekt av klimatpolitiken är möjliga. För att få en säkrare prognos och svar av denna fråga bör en stor mängd rapporter summeras i en gemensam scenarioanalys.
Vilka hinder står Biden inför?
Ett stort dilemma för Biden är att den amerikanska senaten fortsätter att ha Republikansk majoritet. För att återansluta till Parisavtalet behöver Biden ha senaten med sig och om senaten sätter sig på tvären, blir Bidens klimatpolitiska löften bara symbolisk. I nuläget består senaten av 50 republikaner och 48 demokrater. Om de två sista platserna (Georgia avgörs 5 januari 2021) i senaten går till Demokraterna, har de en majoritetsfördel i och med vice presidenten Kamal Harris röst.
Kraftfulla lobbyister från den fossila världen från företag som Exxon, Chevron och Koch Industries kommer också vara en stor utmaning för genomförandet av Bidens klimatlöften. Dessa företag kommer att aktivt arbeta för en politik som missgynnar den fossila industrin.
Sammanfattning
Det är fortfarande tidigt att dra några slutsatser om slagkraften av dessa vallöften och det dröjer till 20 januari 2021 innan Joe Biden svärs in som president.
Björn Sandström – Hållbarhetskonsult
Björns tankar om framtiden: ”Idag har 126 länder utlovat att nå nettonoll i utsläpp till mitten av århundradet. Om USA blir det 127 landet, har jag ett gott självförtroende i påståendet att fler länder fort kommer att följa efter. De ringar på vattnet som skapas av att USA är i linje med Parisavtalet är mer lik havsvågor än ringar.”
Källor:
- Joe Bidens klimatpolitiska löften:
https://joebiden.com/climate-plan/#
Hämtad: 2020-11-18
- Climate Action Tracker analys:
Hämtad: 2020-11-18